Kormästare Alexander berättar om den spännande säsongen 2016/2017!

Kalendarium

David Bowie

Torsdag 6 oktober kl 19.30
Fredag 7 oktober kl 18.00
Lördag 8 oktober kl 19.00

David Bowie: Berlintrilogin
En hyllning till David Bowie med utgångspunkt från albumen i Berlintrilogin: Low, Heroes och Lodger. Göteborgs Symfoniker, Magnus Carlson, Moto Boy, Jennie Abrahamson, Göteborgs Symfoniska Kör och dirigenten Hans Ek framför David Bowies klassiska låtar från den framgångsrika karriären med en naturlig målgång i Where Are We Now från 2013 där Bowie blickar tillbaks på sin tid i Berlin.

Mozarts Requiem

Fredag 21 oktober kl 18.00
Lördag 22 oktober kl 15.00

Mozarts Requiem
Hennes karriär sträcker sig från söder till norr, från Australien till Tyskland. Australiensiska Simone Young har varit chefdirigent både på den berömda operan i Sydney och statsoperan i Hamburg där hon efterträddes av Kent Nagano. Nu ger hon sina första konserter med Göteborgs Symfoniker, Göteborgs Symfoniska Kör och sångsolister i Mozarts gripande Requiem. Konserten görs i samarbete med GAS-festivalen.

Bachs mästerverk Juloratoriet

Torsdag 8 december kl 19.30
Fredag 9 december kl 18.00
Lördag 10 december kl 15.00

Bachs mästerverk Juloratoriet
Inte anade Bach när han skrev och ställde samman musiken till jul-firandet i Leipzig 1734 att hans musik skulle leva vidare i flera hundra år. Men mången jul sedan dess har människor fängslats och förundrats av Juloratoriets innerliga och jublande musik för orkester, kör och sångsolister. I del 1-3 skildras Jesus födelse och händelserna de följande dagarna. Allt hålls samman av Laurence Equilbey, fransyskan som vunnit stor respekt som kördirigent – hon studerade för Eric Ericsson – och även är chefdirigent för Insula-orkestern och kören Accentus som specialiserat sig på tidstrogna tolkningar.

Klassisk filmmusik

Fredag 31 mars kl 18.00
Lördag 1 april kl 15.00

Klassisk filmmusik: Alexander Nevskij
Tre generationer ryska tonsättare, tre formidabla upplevelser. Tjajkovskijs ljuva stråkar och käcka sjömansvals i serenaden, Prokofjevs maffiga och demoniska filmmusik till Eisensteins klassiker Alexander Nevskij och Rodion Sjtjedrins orkesterkonsert ”Skälmvisor”, en liten klackspark i vårsolen. Känslor, dramatik, mörk humor – det ryska kynnet i ett musikaliskt nötskal.

Sverigepremiär med Kopatchinskaja

Fredag 12 maj kl 18.00
Lördag 13 maj kl 15.00

Sverigepremiär med Kopatchinskaja
Patricia Kopachinskaja från Moldavien kan spela Tjajkovskijs violinkonsert så det visslar om det men hon brinner framförallt för det nya och utmanande – innevarande säsong spelar hon tre nya verk av samtida tonsättare! En av förra årets höjdpunkter var framförandet av Peter Eötvös DoReMi (hans andra violinkonsert) med Berlins filharmoniker och tonsättaren som dirigent. Den konserten spelar hon nu i Göteborg tillsammans med Symfonikerna och Peter Eötvös som också manar på lyssnarna genom både helvetet och skärselden i landsmannen Liszts Dantesymfoni.

Ravels mäktigaste musik

Torsdag 1 juni kl 19.30
Fredag 2 juni kl 18.00

Ravels mäktigaste musik
Men först Stravinskys Psalmsymfoni med titel från Bibelns psaltarpsalmer. I detta verk från 1930 för kör och orkester blandas from kyrkosång med neoklassiska rytmer – ”Gud kan lovprisas på många sätt” enligt psalmtexten. Ravels musik till baletten Dapnis och Chloé hör till det mest färggranna och raffinerade som skrivits för orkester. Från den suggestiva inledningen och de följande, sensuella danserna till kalabaliken när Chloé rövas bort och hennes älskade Daphnis tar upp jakten. Balettmusiken innehåller också en fantastisk soluppgång, Pans förförelsescen och en avslutande dans som brukar få Konserthustes väggar att bågna.
Om kören

Göteborgs symfoniska kör fyller snart 100 år men är idag aktivare än någonsin. Kören bildades 1917 av Elsa Stenhammar, kusin till den välkände kompositören Wilhelm Stenhammar.

Hur startade det?

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg, och blev körens första repetitör. Wilhelm Stenhammar hade skapat sig en position i Göteborgs musikliv genom att han arbetat med symfoniorkestern under att antal år. Den 8:e december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi. Det var just Wilhelm Stenhammar som tog sig an solistpartiet vid flygeln.

Vilka sjunger i Göteborgs symfoniska kör?

I Göteborgs symfoniska kör är de yngsta medlemmarna runt 20 medan de äldsta har passerat pensionsåldern. En del körmedlemmar har gedigna musikutbildningar, medan andra har har nöjt sig med privata sånglektioner under längre perioder. En sak har dock alla körmedlemmar gemensamt: en stor körvana. Många har börjat sin körbana i kyrkokörer, student- och universitetskörer eller i andra sångsammanhang för att så småningom lockas till en stor symfonisk kör. Dessutom har alla genomgått de obligatoriska provsjungningarna som återkommer vart tredje år.

Hur arbetar Göteborgs symfoniska kör?

Göteborgs symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Konserthus och Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl Konserthusets som i egen regi. Musiken blir därför mycket blandad och repertoaren omfattande. Kören repeterar en kväll i veckan tillsammans med den av Konserthuset anställde musikaliske ledaren och Symfonikernas pianist Erik Risberg. Vid några tillfällen varje termin brukar kören anlita en sångpedagog för att vidareutveckla körklangen. Det kan till exempel ske vid de helger då kören reser bort för att koncentrerat arbeta med aktuella musikverk. I samband med konserter utökas antalet repetitioner så att kören arbetar i och omkring konsertlokalen flera kvällar i följd. Då med den gästdirigent som ska leda framförandet, tillsammans med solister och orkester. Kören har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England. Tillsammans med Symfonikerna har kören varit på turné till såväl Kanarieöarna som till Kina. Hösten 2006 erhöll kören Mary von Sydows musikstipendium. Har du fler frågor? Kontakta oss gärna!

Kontaktinformation

Kormästare

  • Alexander Einarsson
  • 07xx-xx xx xx

Ordförande

  • Rosmari Lillas-Schuil

Webmaster

  • Carl Borgentun
Recensioner

Popical med Timo Räisänen & Göteborgs symfoniker

Götaplatsen Bäst: Inledningen till Fear no darkness, promised child Sämst: Mer kör! Betyg: 5 fyrar Det är lätt att glömma bort det, man blir lätt hemmablind, men Timo Räisänen har en av Sveriges allra bästa popröster. Vacker och sorgsen och desperat och sakral på samma gång. Han har också en hel hög låtar som är då gediget byggda att de tål att tänjas på och byggas ut för att passa delar av en symfonikorkester och en hel symfonisk kör. Allt det där blir man påmind om under Timo Räisänens och Göteborgs symfonikers storslagna kalascrescendo på Götaplatsen i går, som inleddes med en version av I’m indian som fick ögonen att svämma över och avslutades med ett fint regn över tonerna av Göteborgshyllningen Aldrig långt bort. [...] En vågad gissning är att det inte var symfonikernas ljudtekniker som ansvarade för ljudet, för bitvis låg både orkestern och kören allt för lågt i relation till bandet.

EMMA ENGSTRÖM

Göteborgsposten, 20 augusti 2011

Mozarts c-mollmässa hanteras på ett magnifikt sätt

Dirigent: Gustavo Dudamel Solister: Miah Persson, Ida Falk Winland, Toby Spence och Markus Schwartz, sång Betyg: 4 fyrar [...] Symfoniska kören var dessutom osedvanligt smidig och nyanserad, med en mycket uttrycksfull pianissimoklang som mest påtaglig yttring, vilket förstås förstärkte intrycket av ett väl genomarbetat och genomtänkt framförande.

HÅKAN DAHL

Göteborgsposten, 29 maj 2010

Magnifik Mahler

Dirigent: Gustavo Dudamel Solister: Camilla Tilling, sopran och Anna Larsson, alt Betyg: 5 fyrar [...] Han gör det med en fullständigt överdådig framställning av Mahlertvåan. Interpretationen är så genomtänkt och så väl genomförd att man nästan får en tår i ögat av att han skall sluta just nu. För bättre än så här kan det nästan inte bli. Därtill läggs grunden i orkesterns enorma klangfantasi. Spelet mellan fjärrorkestern och den på plats varande var suveränt. Men inte minst sättet att färga in de instrumentala stämmorna med vokala klanger och de vokala med de instrumentala. Anna Larssons alt kunde med slutna ögon lika bra vara en flöjt eller en trumpet, medan Camilla Tillings sopran lätt kunde tas för en klarinett. Lysande insatser! Till detta skall läggas kören som arbetade med ytterst små och mycket förfinade medel.

HÅKAN DAHL

Göteborgsposten, 15 juni 2012